Provpunkt 9)


Förbundskansli:

E-post kansli@kbavvf.se



Hemsidesproduktion:
Stefan Bydén, Melica

Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån – på väg mot hav och fjord

Genom Kungsbackaån rinner vatten från ett drygt 300 km² stort område. I åns övre delar dominerar skog och myrar och här finns också många mindre sjöar – Landvetter flygplats är anlagd just på ett sådant område. Sedan samlar ån ihop sig i ett par större sjöar, Östra och Västra Ingsjöarna, för att fortsätta i en vacker skogsklädd dalgång ut på flackare partier kring Hällesåker. Inte långt från Ingsjöarna utgår också Kungsbackaåns största biflöde, Lillån. Sammanflödet sker strax efter Anneberg varefter ån rinner vidare genom Kungsbacka ut i Kungsbackafjorden.

Även om en del fortfarande återstår att göra när det gäller vattenmiljön i Kungsbackaån, så är livet i åns vatten högintressant. Genom åns tidvis ganska grumliga vatten - åtminstone i de nedre delarna - simmar både lax och havsöring på sin väg mot lekplatserna i åns lite klarare och mer strömmande vatten. Laxen leker exempelvis i forsarna vid Alafors och både lax och havsöring har fått utökade lekområden genom att en fiskväg byggts förbi vandringshindren vid Ålgårdsbacka. Fisken vårdas genom sammanslutningar av fiskerättsägarna kring ån i så kallade fiskevårdsområden. Genom dessa kan du köpa fiskekort och pröva lyckan. Kanske kan du få en bjässe på 15 kg på kroken – det finns det andra som fått...

Lax, havsöring och flodpärlmussla

Fiskekortet för Kungsbackaån gäller söder om Hallandsgränsen ända ut till Kungsbackafjorden. l ån finns öring, lax, gädda, stor abborre, vitfisk och ål. Fisket får endast bedrivas från land och med ett spö per fiskare. Högst tre laxfiskar får tas upp per dag. Minimimåttet är enligt lag 45 cm för lax och öring. Fisketid i ån är mellan 1 april och 30 september.

I nordost finns Ingsjöarnas och Oxsjöns fiskevårdsområde där fiske är tillåtet hela året även om öring och lax är fredade från 1 oktober till 1 mars.

Mer att läsa om fiskevårdsområdena.

Flodpärlmussla

Det finns också andra rariteter - om än inte så rörliga som lax och öring. I det största biflödet Lillån finns den intressanta flodpärlmusslan. Denna mussla kan bli uppemot 15 cm lång och står nedgrävd i bottnen där vattnet är lite mer strömmande. Flodpärlmusslan blir alltmer sällsynt i Sverige, och skulle du hitta någon får du inte röra den eftersom den är fridlyst i hela landet.

Mer att läsa om flodpärlmusslan.

Visst finns det problem

Försurning

Försurande ämnensom svavel och kväve har i många decennier påverkat Kungsbackaån liksom de flesta andra vattendrag och sjöar längs västkusten. Svavel och kväve bildas vid förbränning av kol och olja och sprids långväga genom luften och kan på detta sätt nå våra vatten.

Sjöar och vattendrag längs västkusten har genom att den omgivande berggrunden består av gnejs och granit svårt att neutralisera dessa sura ämnen och därför sjunker pH-värdet i vattnet. När detta har pågått tillräckligt länge dör fisk och många andra djur och växter.

Problemet med försurning är störst i Kungsbackaåns övre delar, exempelvis delarna kring Ingsjöarna i Mölndals och Marks kommuner, men många års kalkning (ca 2 000 ton om året) har gjort att livet återvänt även till de tidigare mest försurade områdena.

Glädjande nog har har åtgärderna mot utsläpp av svavel och kväve gjort att tillförseln av dessa ämnen till Kungsbackaån minskat kraftigt sedan början av 1990-talet. Om denna trend står sig kan ån och dess sjöar klara sig med allt mindre kalk, och kanske kalkningen en dag kan upphöra även om det kommer att dröja länge tills vi är där.

Mer att läsa om försurning.

Övergödning

Kungsbackaåns nedre delar flyter lugnt och stilla genom ett idylliskt jordbrukslandskap på sin väg ut mot Kungsbackafjorden. Idyllen störs dock av att ån under denna delen av sitt lopp får ta emot stora mängder näringsämnen som fosfor och kväve från åkrar och kringboende, som har enskilda avlopp. För mycket näring bidrar till grumling av vattnet, syrebrist och igenväxning av vass och annan vegetation i ån, men hotar också Kungsbackafjorden med algblomning och bottendöd om inget görs.

Kommunerna kring ån jobbar dock med åtgärder för minska tillförseln av näringsämnen och bland annat har Kungsbacka infört kväverening i sitt avloppsreningsverk. Tidigare släppte också flygplatsen ut mycket kväve som användes vid halkbekämpning. Detta har numera upphört. Men även om innehållet av näringsämnen i ån de senaste åren visar en minskning, måste arbetet med sanering av enskilda avlopp och med att minska jordbrukets läckage av näringsämnen fortsätta.

Mer att läsa om övergödning.

Omfattandemätningar

Vi i Kungsbackaåns vattenvårdsförbund driver ett omfattande mätprogram som regelbundet kontrollerar åns hälsotillstånd. En gång i månaden undersöks bland annat försurningstillståndet och näringstillförseln. Mätningarna görs på sju platser utefter hela ån, från mynningen till källflödena. Med regelbundna mellanrum undersöks också hur det står till med bottendjuren i ån, och om lax och öring producerar förväntade mängder fiskyngel. Kontroll av fiskyngel gör man med en spännande metod, så kallat elfiske; med en svag ström bedövar man ynglen så att de kan fångas och räknas. Efter en kort stund piggnar de till, och släpps tillbaka i ån igen.

Mer att läsa om övervakning av miljökvalitet.

Kungsbackaån – mer än bara vatten

Under de drygt 20 år som Kungsbackaåns vattenvårdsförbund arbetat med skydd av Kungsbackaåns vattensystem, har en hel del gjorts för att förbättra vattenkvaliteten i ån med dess sjöar och biflöden. I detta arbete har många goda krafter samverkat, exempelvis kommunerna, länsstyrelserna, Kommunalförbundet, fiskevårdsområdesföreningar, sportfiskeorganisationer, statliga och privata företag med flera.

Här är några exempel på vad som gjorts för att förbättra Kungsbackaån:

Kungsbackaåns vattenvårdsförbund kommer att fortsätta arbetet med att förbättra Kungsbackaån - så mycket mer än bara vatten!




Upp till sidans topp
Var kan kungsfiskaren häcka i Kungsbacka kommun?

Ladda hem rapporten »»


Kiselalgundersökning är gjord på fem platser i ån

Ladda hem rapporten »»


Laxparasiten Gyrodaktylus funnen i Rolfsån

Läs mer »»

Jubileumsskrift till förbundets trettioårsjubileum

En 59-sidig trevlig läsning som speglar förbundets verksamhet under dess första trettio år och bildandet av Kungsbackaåns vattenråd finns nu färdigställd.

Till ladda hem »»

2013 års rapport

Årsrapporten för 2012 års mätningar finns nu för nedladdning »».


Nya rapporter om våtmark vid Hammargård
Till ladda hem »»

Möte på Fjärås bräcka naturrum 13-04-29

Minnesanteckningar finns nu för hemladdning

Till ladda hem »»

Mindre näring till Kungsbackafjorden

Utredningen finns nu för hemladdning

Till ladda hem »»

Presentationer från Vattenrådens dag

Den 22a mars hölls Vattenrådens dag med spännande presentationer. Dessa kan du ladda hem från Vattenmyndigheten

Ladda hem från Vattenmyndigheten »»

www.vattenorganisationer.se

På webbportalen för Sveriges vattenorganisationer delas erfarenheter och information mellan Sveriges alla vattenorganisationer. Välkommen på besök.


Blandad status i Kungsbackaåns olika delar enligt kiselalgsanalys.
Till ladda hem »»

Några bilder från förbundets utflykt på årsmötet 2010.
Större bilder



Vattenmyndigheten får synpunkter från Kungsbackaåns vattenråd

Vattenrådet har lämnat remissvar på Vattenmyndighetens Miljökvalitetsnormer, Underlagsprogram och Förvaltningsplan. Ladda ner dem här:

Vattenmyndigheten vill ha synpunkter

Nu är vattenmyndighetens samrådsmaterial publicerat på webben. Samrådsperiod 1 mars 2009 till 1 september 2009.

Materialet går att ladda hem som PDF-filer härifrån: www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/amnen/Vasterhavet/

Information om Kungsbackaåns vatten

Här hittar du pdf-kartor med information om miljöövervakning, väsentliga frågor och statusklassning (arbetsmaterial) inom ditt avrinningsområde: information_om_ditt_vatten


Hemsida för Sveriges Vattenorganisationer

En samlad hemsida med information om vatten och vilka som tar ansvar för vattnet finns på www.vattenorganisationer.se »».


Examensarbeten

Ingrid Nilsson har beskrivit källorna till fosfor- och kvävetillförseln till Kungsbackaån.

Maria Bertrand har studerat effekten av skyddszoner i Kungsbackaån.

Hämta hem PDF »»


Vattenråd och karaktärisering

Nu har Länsstyrelsen gjort karaktärisering av tillståndet i Kungsbackaåns avrinningsområde. Mängder av material finns att titta på.

Hämta hem PDF »»


Ny mätstation

Inom den integrerade kalkeffektuppföljningen (IKEU) mäts vattenkemin sedan 2006 i Kroksjöbäcken, Hällesåker. Mätdata kan du hämta här: Svenska lantbruksuniversitetet »»


Kungsbackafjorden

Kungsbackafjorden är numera ett marint naturreservat. Se mera på länsstyrelsens hemsida »».


Lodkartor på internet

350 lodkartor över sjöar i Göteborgsregionen finns nu för nedladdning på www.melica.se »». Lodkartorna är fria för ickekommersiell användning. De flesta kartorna har tagits fram i samband med kalkningsplanering som Göteborgsregionens kommunalförbund höll. För Kungsbacka kommun är samlingen komplett så när som på Lygnern.

Länk till kartorna:

Gratis djupkartor över hundratals västsvenska sjöar



Metare i centrala Kungsbacka


Flodpärlmussla. Foto Jakob Bergengren


Flygplatsen i Landvetter


Ålsgårdsbacka